Kaffepaus

Lång väntan på värden i världen

september 2, 2008 · 2 kommentarer

Innan människan kom till världen rullade evolutionens process på ostörd och utan någon i världen som brydde sig om den, eller ens kände till den. Men, evolutionen var (är) ingen genuint slumpmässig process, utan något som drivs av en strävan framåt, efter att uppfylla en högre princip. Därav kallar vi det utveckling och inte avveckling, inveckling eller “åtsidanveckling”. Evolutionens drivkraft, eller drivande princip, så att säga “drar” livet mot nästa högre nivå av liv – det medvetna livet.

Med andra ord – livet strävar av nödvändighet mot att bli medvetet om sig självt eftersom medvetande är den högre principen vilken allting pekar på. Innan livet uppstod och började sträva mot medvetenhet, strävade själva materian mot att bli levande – eftersom det levande är en högre princip än det icke-levande.

Materia -> liv -> medvetande, så långt alltså.

Man kan mycket väl säga att liv innan människan också har en grad av medvetande, men det är först med människan som det självmedvetna livet uppstår. Livet som är medvetet om sig självt, och som också kan reflektera över sig själv och hela världen omkring sig.

Viktigt att poängtera är att detta tycks, av allt att döma, vara två på vartannat följande, nästan big bang-liknande händelser, vilka båda bara har inträffat vid varsitt enskilt tillfälle, för att sedan aldrig ske igen. Materian tycks mer och mer ordnat sig i allt komplexare strukturer, för att sedan “bang” – uppkomma med liv. Livet fortsätter sedan att utvecklas till allt mer komplexa varelser och så “bang” igen – medvetande uppstår.  Detta sker då hos en varelse, som långt före hon blev självmedveten, redan hade förberett sig för det som komma skulle, genom att rent fysiskt utveckla den hjärna vilken möjliggjorde självmedvetandet.

Två mirakel, om man så vill, efter det allra första då världen kom till genom den första “urknallen” ur vilken Universum kom till.

Innan människan kom fanns det inga värden eller värderingar i Universum. Var rymden kall eller varm för tolv miljarder år sedan? Ingen som kunde säga eftersom ingen fanns som kunde uppskatta något sådant som att kyla eller värme. Inte heller fanns någon som kunde säga att universum var stort eller litet, eftersom  sådant som avstånd eller ålder är totalt främmande värderingar utan någon som värderar. Var stjärnorna vackra för en miljard år sedan? Inte heller kunde någon bedöma detta eftersom en sådan bedömning kräver någon som kan reflektera över stjärnors existens och lysande skönhet på natthimlen. Det dröjde till och med ända fram till Amerikas självständighet innan man kunde deklarera något sådant självklart som att alla människor är födda fria och har en rätt till sig själva, sin egendom och att söka lyckan.

Innan människan blev självmedveten kunde endast Gud betrakta världen och se att den var god.

Andra bloggar om: , , , ,

Kategorier: Vertikalissimo

2 svar so far ↓

  • Johan Stenberg // september 3, 2008 vid 12:24 e m | Svara

    Tror du, alltså, att evolutionen aktivt drivs av något annat, förutom den naturliga selektionen?

  • Johan / Kaffepaus // september 3, 2008 vid 2:29 e m | Svara

    Ja, jag tror att det är fullt möjligt att det finns aktiva principer vilka driver evolutionen mot ett mål.

    Om du är intresserad av en sådan teori, från en kristen tillika naturvetare, så läs ”Fenomenet Människan” av Pierre Teilhrd de Chardin. Otroligt fascinerande läsning och ”omtumlande” för hjärnan.

Kommentera