Hela Världen är upp och ner

Det här med sanning är av högsta vikt. Det finns sanningar inom allt – inom fysiken, kemin, psykologin, politiken, samhällsvetenskap, historia, och så vidare. Det finns därför även religiösa sanningar.

För det första, att mena på att sanning inte existerar en självmotsägelse. För det andra, om sanning inte finns, skulle det betyda att vi lever i ett fullständigt kaotiskt och relativistiskt kosmos, helt utan ordning. Men alla observationer och sunda filosofiska resonemang pekar på att vi lever i ett mycket välordnat och strukturerat kosmos. Ett kosmos som bildar just ett Kosmos med stort K – det vill säga en helhet.

Vi måste också vara på det klara med att vi människor har möjlighet att finna alla typer av sanningar, naturligtvis med olika medel och metoder beroende på i vilken sfär vi söker. Vi skulle till exempel aldrig få för oss att använda fysikens metoder för att diagnosera en psykologisk sjukdom, eller använda psykologins metoder för att tala om själens beskaffenhet.

Nåväl, reduktionistisk materialism gör det misstaget att de endast ser neråt mot delarna för att förklara universum. Man tror att även fysiken kan förklara saker på en nivå över sin egen, som till exempel biologin. Så, för att då förklara ett sådant underverk av sammanfogade delar som bildar den större helheten Människan, vad hör man? Jo, man tar i god reduktionistisk anda, vilken säger att ingenting är större än sina delar, och delar upp henne i allt mindre bitar – först en psykologisk, sen en biologiskt och sist ner på en fysikens nivåer.

Vilka delarna är spelar egentligen ingen roll. Problemet ligger i att man använder underliggande funktioner för att förklara de som ligger över en. Alltså, för att förklara biologin tar man till kemin, för att förklara kemin tar man till fysiken, sedan kvantfysiken… förr eller senare har man kört in i väggen, eller man menar helt enkelt att den nivån man befinner sig på är slutstationen som måste förklara allt. Om det blir med kvantum, strängar eller vad som, så kommer man fortfarande köra in i väggen vid nästa steg. Man kommer återigen fråga sig “vad kommer sen?”, vad och vilka delar består det här av?”. Man finner inget yttersta, sista och grundläggande genom reduktionism, bara ändlösa delar.

Men, ändå, låt säga att vi skulle hitta en sista bit materia/energi. Frågan skulle ändå kvarstå – vad i hela friden ÄR det här för något? Vad ÄR materia? Vad ÄR energi? “Das ding an sich”, tinget i sig, för att tala med Kant. Vi kan se och observera materian och energins egenskaper, men vi har fortfarande ingen aning vad det egentligen ÄR. Den kunskapen verkar till synes utanför vår förmåga att nå, åtminstone enligt Kant, men jag tror han hade fel. Det kanske bara är en fråga om metodval?

Så återigen, materialisten förklarar alltså människans medvetande genom att se på medvetande som en produkt av livet/biologin, vidare är biologin en produkt av fysiken, vilket gör materia/energi till alltings kärna. Metafysikern och den religiösa mystikern menar dock (med rätta anser jag), att ur ett principiellt, logiskt och filosofiskt synsätt så är detta en omöjlighet, vilket Bob på One Cosmos gjorde klart för mig i sin bok (skall du läsa någon bok av dem i min lista, är det kanske denna du skall läsa). Reduktionismens synsätt är helt enkelt logiskt bakvänt, och universum har på grund av detta logiska felslut blivit “vänt upp och ner”, menar han.

Istället måste vi förstå att det finns principer, vilka driver utvecklingen framåt; från materia till biologiskt liv, från liv till medvetande. Materia existerar visserligen kronologiskt, alltså i tiden och som manifestation i rymden, före biologin, men livet är som princip överstående och föregående materian och finns därför “inbyggd” i materian redan från början, på ett högre plan. På samma sätt finns medvetande också “inbyggt” från början och som överstående princip över livet.

Ingenting existerar som inte redan existerar, även om det befinner sig på ett annat plan och ännu inte manifesterats. Inget finns nu som inte alltid redan funnits från första början. Detta är kärnan i budskapet.

Dessutom, medvetande och liv transcenderar båda materian. Medvetande överskrider och innefattar allt som Livet (biologin) innehåller på sin nivå i form och funktionalitet, liksom biologin överskrider och innefattar materian och allt den innehåller i form och funktion. Transcendens – överskridande och innefattande – hela vägen alltså, eller som Ken Wilber kallar det – allt är helheter och delar samtidigt – “holoner” (se mer här till exempel).

På så sätt “drivs” universum upp. Ur medvetandets princip kommer det nödvändiga biologiska livet, ur livets princip kommer den nödvändiga materian. Men detta är inte allt, för det finns en aspekt vi inte tagit med här och det är den nödvändigaste principen – Anden, vilken finns i allt och transcenderar allt eftersom den är utanför tid och rum, – Gud, det Absoluta.

Om anden finns i materian, då finns den också i det biologiska livet, i medvetandet och alltså i oss människor. Men vi talar inte om någon form av panteism här, för anden är både inom och bortom allt – både immanent och transcendent. Anden/Gud ÄR inte materian men genomsyrar den samtidigt som den överskrider allt.

Nu misstänker jag att flera läsares huvuden snurrar så fort att de håller på att trilla omkull, men återigen – detta är den enda logiska förklaringen. Utan denna ordning av existensen har vi inget sammansatt Kosmos och alltså inget universum i sin helhet.

Först genom att vända universum rätt igen faller bitarna på plats och allt hamnar i sin rätta ordning: Ande – Medvetande – Liv – Materia (och här kanske vi åter skulle sätta in “ande” igen med litet “a” för att symbolisera det immanenta).

Allt fanns där från första början. Essensen.

“We speak of evolution of Life in Matter, the evolution of Mind in Matter; but evolution is a word that merely states the phenomenon without explaining it. For there seems to be no reason why Life should evolve out of material elements or Mind out of living form, unless we accept … that Life is already involved in Matter and Mind in Life because in essence Matter is a form of veiled Life, Life a form of veiled Consciousness. And then there seems to be little objection to a farther step in the series and the admission that mental consciousness may itself be only a form and a veil of higher states which are beyond Mind.”

- Sri Aurobindo.

Andra bloggar om: Religion, filosofi, vetenskap, materialism, reduktionism, kosmos