Inte bara fula fiskar i FRAs nät

Att få övervaka vad vanligt folk skriver till varandra tycks på något sätt vara jätteviktigt för vår säkerhet. Om staten tillåts att kasta ut sitt nät över hela landet så kommer alldeles säkert någon ful fisk fastna i det, men med stora nät fångar man inte bara fula fiskar utan allt som kommer i dess väg rycks upp.

Medan de flesta bloggare ryter ifrån kraftigt mot FRA tar Dick Erixon det lite lugnare. Han vill inte riskera att “kastrera underrättelseverksamheten”, eftersom den självfallet behövs också i dessa tider. Den kan inte leva kvar med gammal lagstiftning som handlar om radiospaning när kommunikationen har flyttat sig till andra vägar och medier.

“Men snarare än att kastrera underrättelseverksamheten och göra staten impotent i förmågan att försvara svenska intressen – bland annat mot cyberattacker och terrorism – tycker jag vi ska etablera maktdelning i grundlagen och införa en författningsdomstol som är så fri att den inte går tillfälliga politiska nyckers ärenden.”

Jag håller givetvis med om att vi skall ha ett försvar som ägnar sig åt att spana på dem som utgör hot mot samhället, inre såväl som yttre. Därför bör spaning och avlsyssning tillåtas – om det finns misstankar!

Frågan är vad som skall komma först, skall maktdelningen som möjliggör en underrättelseverksamhet som skyddar medborgarna vara det primära att införa, eller skall vi ta det andra hållet och först införa en lag som riskerar att å det grövsta kränka många medborgares integritet, för att sedan, kanske, införa en maktdelning som skall skydda oss från samma kränkningar av staten?

Ur ett medborgarperspektiv borde det vara solklart vilken väg vi bör ta. Och svaret på varför ligger i svaret på frågan – vad har staten för intresse av att i efterhand införa en maktdelning som begränsar dess befogenheter? Jag skulle säga att det intresset lär bli väldigt svalt. Det finns inga som helst garantier för oss medborgare.

Betänk att den nuvarande borgerliga majoriteten inte sitter för evigt och snart så har vi en ännu mer maktgalen och korrumperad sosseelit som skall styra och ställa med FRA.Det är som att om en riksdagsmajoritet skulle införa en ny skatt med öronmärkta pengar till ett vällovligt projekt och därför lova att de inte skall användas till något annat. Ge en efterföljande majoritet sex månader på sig och du skall se att skatten både är höjd och att dess intäkter går till allsköns nya påfund.

Om FRA mot förmodan skulle bli nedröstat så är det bra, eftersom det då finns en chans att ta saker i rätt ordning. En konstitution med en maktdelning värd namnet, och sedan klara befogenheter med “checks and balances” för att hindra ett överutnyttjande (eller vad man skall kalla det för) av statens befogenheter.

Det skall bli intressant att se hur våra få borgerliga politiker (främst unga centgerpartister och moderater) som profilerat sig på att vara frihetliga och liberala nu agerar. Kommer den inom paritet så känsliga karriären vara viktigare än att följa sin tidigare proklamerade övertygelse? Hur raka är deras ryggar, egentligen?

Andra bloggar om: Politik, samhälle, FRA, integritet, maktdelning